User:Yinandjang

From Wikimedia Commons, the free media repository

[[Bild:Caduceus.svg|220px|left|thumb| Kaducé, bevingad och med två tvinnade ormar i form av en dubbelhelix. I grekisk mytologi är Hermes en av Olympens tolv gudar; han är köpmännens, men också spelarnas och tjuvarnas gud. Kaducéen är hans häroldsstav (budbärarstav) och främsta attribut. Den återfinns ochså på Yj:s skolas vapen]] [[Bild:Old book bindings.jpg|220px|left|thumb| Yinandjang läser ekonomi med inriktning mot finans och nationalekonomi vid en högskola i Stockholmsstadsdelen Norrmalm.]]

Yj:s far är av skandinavisk extraktion; hans mors familj kommer ursprungligen från sydligare breddgrader. På bilden: Carta marina, 1520. Notera alla de spännande sjöodjuren som fanns i haven runt Skandinavien på den tiden.

thumb|220 px|left| Du är stor och världen är liten.

De senaste åren har inneburit en hel del resande för Yinandjang.

[[bild:2002-issue Euro cent obverse.jpg|thumb|220 px|left| Om Danmark, Sverige och Storbritannien infört euron, hade livet blivit litet mindre komplicerat.]] [[bild: Stacheldraht 93.jpg|220px|left|thumb| Folkrepubliken Kina är inte en demokrati. Enligt landets grundlag, är Kinas statsskick en "folkets demokratiska diktatur". Detta innebär att landet är en demokrati för alla som håller med Kinas kommunistiska parti KKP, men en diktatur för alla som är emot det. Mao Zedong, det kommunistiska Kinas grundare och ledare under dess första 27 år, utvecklade en egen variant av demokrati, som han kallade demokratisk centralism.]]

Euklides, framstående grekisk matematiker, andra århundradet f.Kr., så som konstnären Raphael tänkte sig honom, i den här detaljen från en större målning, Skolan i Aten (den fullständiga målningen hittar du i slutet av min sida). Eftersom att ingen beskrivning av Euklides utseende, gjord under hans livstid; vare sig i skrift, bild eller staty; har överlevt antiken, är bilden ovan helt en produkt av Raphaels egen fantasi.

[[bild:Louvre 2007 02 24 c.jpg|thumb|220 px|right| I början av 2000-talet bodde Yj ca 20 månader i Paris. Där skaffade han sig, tillsammans med sin japanska flickvän och colombianske bäste vän, ovanan att röka n'arghile (arabisk vattenpipa) på kaféer längs Rue de la Mouffetard - la Mouffe. De flesta av dessa har idag slagit igen efter införandet av strikta franska anti-röklagar.]]

Yinandjang har bott drygt 2 år i London; har ännu en lägenhet vid Russell Square. I samband med terrordåden 2005, exploderade en bomb på en buss på samma gata som lägenheten, ca 50 m norrut. I samband med uppröjningsarbetet, drogs det totaldemolerade bussvraket söderut längs gatan och placerades mitt nedanför Yj:s fönster. Flera bomber exploderade också på tunnelbanetåg vid stationen Russell Square, som ligger ca 40 m söderut från lägenheten. Döda och skadade hämtades upp från tunnlarna under jord och lades på marken framför stationen för att få första hjälpen.

[[bild: British_Museum_Reading_Room_Panorama_Feb_2006.jpg|220px|right|thumb| Brittiska museets läsesal (tidigare Brittiska biblioteket). Här satt Yinandjang ofta och pluggade kinesiska under sina år i London. Han noterade då förvånat den ständiga strömmen av kinesiska turistgrupper i läsesalen. Långt senare förstod han, att detta berodde på att Karl Marx ofta satt här och skrev och filosoferade kring Hegel, den dialektiska materialismen, historiska materialismen, revolutionen, proletariatets diktatur och några till av sina favoritkoncept. Kinas växande och allt mer välbeställda medelklass har börjat intressera sig för det egna landets historia, och besöker då gärna platser både i och utanför Kina med anknytning till kommunismens ärorika (???) historia. Fenomenet kallas för 红色旅游 (kinesiska: Röd turism) och Marx läsesal är en 红色旅游圣地, dvs en Röd turism-klassiker.]]

Houston, Texas. Stad vid Mexikanska golfen med boomande oljedriven ekonomi. Yinandjangs far, prof. Jan-Åke Gustafsson, erbjöds en professur vid Yaleuniversitetet, men föredrog Houstonuniversitetet pga bättre förutsättningar där att bygga upp en framgångsrik forskningsinstitution.

[[bild: Uss iowa bb-61 pr.jpg|thumb|right|220px| The projection of American power. Pax Americana, det vill säga det nuvarande globala politiska och ekonomiska systemet under amerikansk dominans, byggdes upp under åren efter Andra världskriget, bl a genom att mycket viktiga avtal slöts mellan USA och Saudiarabien. Avtalen var win-win: Kungahuset i Saudiarabien, med mellan 1/3 och 1/4 av jordens kända oljetillgångar, behövde amerikanskt militärt beskydd och hjälp med att sälja sin olja internationellt. USA fick, genom sin kontroll av den saudiska oljeexporten, möjlighet att styra den globala ekonomiska och politiska utvecklingen. Hela den industrialisering som Västvärlden gått igenom under efterkrigstiden, har varit en funktion av tillgången på olja. De länder och stater som satt sig upp emot detta system och trotsat USA, har antingen haft egen tillgång till olja (Venezuela, Libyen, Iran och Ryssland) och därför klarat sig väl ekonomiskt, men blivit politiskt utstötta, eller saknat egen olja och därför drivits till ekonomisk ruin (Nordkorea och Kuba). Den globala amerikanska militära dominansen grundar sig främst på USA:s 12 hangarfartyg av super-klass (sk. supercarriers). Dessa är kärnkraftsdrivna; nya kärnbränslestavar behöver bara tillföras vart annat år. De kan förflyttas över världshaven, och "projicera amerikansk makt" (spanings-, jakt- och attackflyg) mot i praktiken vilken plats som helst på jordens ytan, endast med undantag för vissa avlägsna områden i det inre av Kina och Ryssland. Kan den amerikanska sk säkerhets-infrastrukturen i Östasien, bestående amerikansk militär närvaro i Japan och Sydkorea och vid Taiwan, samt export till dessa länder av den för deras ekonomier livsnödvändiga Saudiarabiska oljan, överleva den kinesiska utmaningen? Bilden: Krigsfartyget USS Iowa (BB-61) projicerar lite amerikansk makt genom att lägga en full bredsida.]] Yinandjang bor för närvarande i Stockholm, Nordens Venedig, där han studerar ekonomi på en skola nedanför Observatorielunden. Han kommer ursprungligen från Helsingborg, Sveriges Miami. Han har bott på lite olika platser utomlands, några framgår av texten nedan.

☤

Tills i våras (2008) bodde han i Taichung (traditionell kinesiska: 臺中; förenklad kinesiska: 台中; hanyu pinyin: Táizhong), en stad på mellersta Taiwan, med ca 1,5 miljoner invånare. Yinandjang läser och talar flytande kinesiska (mandarin), men har hittills inte varit så glad för att bidra med egna artiklar till den kinesiska versionen av Wikipedia. Yinandjang är glatt överaskad av hur mycket som skrivits om Sverige på kinesiska Wikipedia.

[edit] Intressen

Yinandjang är främst intresserad av matematik, finans, ekonomi, politik och historia, men även i viss utsträkning av arkitektur och konst.

[edit] Framtida arkitektur i Stockholm

Vad det beträffar arkitektur i Stockholm, är Yinandjang motståndare till ett utbyggt Stadsbibliotek i anslutning till Gunnar Asplunds hus vid korsningen Sveavägen/Odengatan. Yj anser istället att ett nytt, expanderat Stadsbibliotek borde förläggas till Slussen, gärna med fin utsikt över Saltsjön.

Vid Slussen finns redan Södra Teatern/Mosebacke och Stockholms Stadsmuseum. Tillsammans med ett expanderat Stadsbibliotek hade området kunnat bli till ett kulturellt och intellektuellt nav i Stockholm. Detta hade väl anslutit till stadsdelen Södermalms profil av kultur och kreativitet.

Det hade också utgjort en viktig del i ambitionen att åstadkomma en regional utjämning i Stockholms län.

Det nuvarande Stadsbiblioteks-huset hade då lämpat sig alldeles förträffligt som lokal för ett kombinerat Arkitektur- och Design museum. Asplunds berömda arkitektur hade då väl anslutit till muséets utställningar om svensk arkitektur och design. Arkitektur och design är dessutom två närbesläktade ämnesområden som lämpar sig väl för ett gemensamt museum!

Yinandjang har aldrig förstått idén med att koncentrera alla Stockholms bästa muséer till en liten otillgänglig ö (Skeppsholmen) som det är svårt att nå gåendes (särskilt när det är halt på vintern), som saknar tunnelbaneförbindelse och som belagts med omfattande restriktioner för biltrafiken. Vilken idiot kom upp med denna idé?

Sprid istället ut muséerna över Stockholms innerstad, där folk kan passera förbi muséerna på väg till och från jobbet och affären, inspireras av utställningsafficherna och dras till utställningarna! Ett mycket lämpligt första steg hade då varit att förlägga ett nytt Arkitektur- och Designmuséum till det nuvarande Stadsbibliotekshuset vid Sveavägen. Skeppsholmen, avskilt men centralt, lämpar sig bättre för ambassader, eller dylik verksamhet med skyddsbehov!

I Frankrikes huvudstad Paris har man valt att spara alla gammal vacker innerstadsarkitektur orörd. Man har sedan valt att bygga alla nya skyskrapor och affärstorn just utanför staden, i La Défense, ett område som sedan förbundits med innerstaden med suveräna allmänna kommunikationer. Det har blivit vackert och perfect för business! Gör samma sak i Värtahamnen/Frihamnen! Gör detta område till Stockholms svar på Victoria Harbour i Hong Kong och låt skyskraporna bidra till Stockholms skönhet!

[edit] En politisk dröm för framtiden

Yinandjang har en politisk dröm: att EU's 4 friheter (rätten till fri rörlighet inom unionen för arbetskraft, varor, tjänster och stålar) kunde utsträckas till att även innefatta USA och Kanada. Detta hade verkligen varit frihet, om man fritt kunde söka arbete och bosätta sig inte bara inom EU, utan även Over There. Dessutom: nu kommer snart atlantflyget att vara slutligt avreglerat och då kommer vi att få se en mängd nya lågprisflygbolag som priskonkurrerar om flygpassagerarna. Resandet över Atlanten kommer att öka kraftigt. Vi har redan sett Europas integration, nu är det dags för nästa våg: Europas, USAs och Kanadas integration. På sikt borde de fyra friheter utsträckas till att omfatta alla utvecklade industriländer, föreslagsvis alla OECDs medlemsländer.

[edit] Miljö - viktigt för vår livskvalitet

Tidigare när någon började prata om miljö, tänkte Yj alltid "Inte nu igen!". Efter att ha bott en del utomlands, bland annat i trafiksmeten i London, och i föroreningarnas Kina och Taiwan, har han dock börjat inse hur pass viktigt det faktiskt är med ren miljö för livskvaliteten. Det är inget kul när luften utomhus, är så förorenad att man inte vill gå ut. Eller när hav, sjöar och floder är så smutsiga att ingen vill bo i närheten av dem, och aldrig skulle komma på tanken att bada i dem.

Då Yinandjang bodde på Taiwan, insåg han hur pass oerhört mycket föroreningar som bensindrivna mopeder kan orsaka. En bensindriven moped släpper i genomsnitt ut lika mycket avgaser som två personbilar, främst beroende på skillnader i förbränningen mellan motorerna hos olika fordonstyper.

Länderna i Ost- och Sydostasien, inte minst Taiwan, är mopedernas förlovade himmelrike på jorden. Ingen annan stans finns det så många mopeder per invånare som här. Yinandjang, en inbiten långdistanslöpare, tvingades under sin tid på ön, ständigt att hosta fram längs gatorna i moln av stinkande avgaser från mopederna, som likt ilskna bin i mängder väste fram i vägrenen. Yinandjang föreslår därför att i Sverige, där mopederna bara svarar för en liten del av transporterna, förbjuda försäljning av bensinmopeder och istället ersätta dessa med elektriska dylika! Elektiska mopeder släpper inte ut några avgaser, och saknar dessutom helt de motorljud som förorenar ljudmiljön längs våra vägar och i våra städer.

Yinandjang tycker att imposant sovjetisk arkitektur är cool. Se vad han har skrivit under rubriken "Sovjetiska influenser" här!

Kinesisk arkitektur

Yinandjang har, till sin omgivnings djupa förtret, en förkärlek för att röka arabisk vattenpipa.

Shisha

A panoramic view of modern London, as seen from the Golden Gallery of Saint Paul’s Cathedral

[[bild:London 360 from St Paul's Cathedral - Sept 2007.JPG|thumb|1400px|left| London är inte världens vackraste stad. I samband med den stora branden år 1666 (notera: 666 - number of the beast) brann det mesta av den medeltida byggnationen ner, men strikta lagar till skydd för den privata äganderätten, gjorde att det blev omöjligt att räta ut det gamla vägnätet. London är därför idag en stad med relativt ny byggnation (för att ligga i Europa), men ett synnerligen trassligt och svårförutsägbart medeltida vägnät (jämför exempelvis med Norrmalms och Östermalms raka gator och boulevarder). Motsvarande skydd för den privata äganderätten fanns inte i t ex Frankrike, där Baron Haussmann genomförde en veritabel masslakt på den gamla medeltida bebyggelsen och drog upp snörräta avenyer och boulevarder mellan vackra byggnader och centrala utsiktspunkter. London har dock andra kvaliteter. Några av dess finansiella kvaliteter kan du få syn på om du klickar på bilden. Den är ett 360 graders panorama över London från St Pauls katedral, belägen mitt i City of London, stadens finanskvarter. Klicka gärna!]]

[[Bild:Along the River 7-119-3.jpg|thumb|center|6000px| Längs med floden under Qingmingfestivalen (traditionell kinesiska: 清明上河圖; förenklad kinesiska: 清明上河图; Hanyu pinyin: Qīngmíng Shànghé Tú, eng: Along the River During Qingming Festival). Den ursprungliga versionen målades förmodligen av Songdynasti-konstnären Zhang Zeduan (1085-1145). På bilden visas en reproduktion från Qingdynastin (1700-talet). Rullen läses på samma sätt som klassisk kinesisk text, från höger. Klicka för mer detaljerad version.]]

File:Bild: Along the River 7-119-3.jpg

text

thumb|center|1050px| The School of Athens

[edit] Wikibidrag

^{[ [[:w:en:{{{article}}}|w]] ]} Bland de Wikiartiklar Yinandjang lämnat bidrag till märks:

Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskolans i Stockholm studentkår
Nicolaiskolan, en anrik gymnasieskola i Helsingborg
Nordiska Detaljhandelshögskolan
Spökparken
Stephen Covey

Notera att Wikipedia också "har en upplaga på yinandjang" -;). Du har säkert inte hört talas om den tidigare; det rör sig om en mycket liten upplaga, hehe.