File:Skämtbilden och dess historia i konsten (1910) (14761576911).jpg

Identifier: skmtbildenochd00lauruoft (find matches)
Title: Skämtbilden och dess historia i konsten
Year: 1910 (1910s)
Authors: Laurin, Carl Gustaf Johannes, 1868-1940
Subjects: Caricature -- History Caricature and cartoons, European -- History Wit and humor, Pictorial -- History
Publisher: Stockholm : P. A. Norstedt
Contributing Library: Robarts - University of Toronto
Digitizing Sponsor: MSN

View Book Page: Book Viewer
About This Book: Catalog Entry
View All Images: All Images From Book
Click here to view book online to see this illustration in context in a browseable online version of this book.

Text Appearing Before Image:
ets Paris.Det är hans cancan-dansös, kallad A Mabille efter den bekantanöjeslokalen under Napoleon III:s tid (bild 166). Att skämt-tecknare i alla tider gärna sysselsatte sig med att afbilda dan-sande, är helt naturligt, ty skämt, uppsluppenhet och dans höraihop. Om man frånräknar den spanska dansen såsom mest brädd-full af öfvermodig dionysisk lifsglädje, har väl ingen dans i sam-ma grad som cancan varit uttryck för extatisk lifslust. En pari-sisk dansös från andra kejsardömet, Rigolboche, har i sina biogra-fiska anteckningar sagt några djupa och klargörande saker omdenna dans väsen. »Cancan har blott en synonym — raseriet», ochpå ett annat ställe: »Jag älskar mängdens bifall, ej därför attdet smickrar min egenkärlek utan därför att det gör väsen.Jag skulle önska, att dä jag dansar ett åskväder droge upp,att åskan rullade och husen störtade in, jag skulle vilja ha ettså omätligt larm, att till och med hjältar blefve rädda, jag ville 210
Text Appearing After Image:
166. A Mabille. Cancan-dansös. Träsnitt efter teckning af Constantin Guys. KRANkRIKE UNDER löOO-TAI.ATS SENARE HÄLFT. att klockorna i Notre Dame skulle ringa — jordbäfning ochförmörkelse — den yttersta dagen — dä jag dansar.» Man kan med fog instämma i livad en författare yttrarom Rigolboche, »att Dionysos talar mäktigt ur denna kvinna».Constantin Guys har tecknat inledningen till cancan, detförsta taget i de yfviga kjolarna, fötternas första otåliga trip-pande och stampande, innan stormen bryter lös, ackompanjeradaf Offenbachs än vällustigt eggande, än nästan skrämmandevilda melodier. Constantin Guys hörde till den sorts konstnärer, som skapaför sitt eget nöje. Hans teckningar spredos för alla vindar, ochdet har mött stora svårigheter att, då han tack vare RogerMarx, den skarpsinnige kännaren och kritikern, blifvit uppskattad,samla hans teckningar, där avigsidan af det glada Paris underandra kejsardömet har skildrats med en makaber humor, somg

Note About Images