Partilles rösen

Svenska: Under bronsåldern (1800 – 550 f.Kr.) låg det mesta av nuvarande Partille under vatten. Havet stod 10 meter högre än nu och Säveåns dalgång (Sävedalen i ett vidare begrepp) var en grund havsvik. På flera ställen utmed dalgången, även i Bergsjön (Utbybergen) och Kortedala (Kviberg) i Göteborgs kommun, ligger bronsåldersrösen på höga bergskrön och med utsikt över dalgången nedanför. De ser imponerande ut om de är i gott skick, men såsom i Partille är många skadade och då märker man att de ofta har byggts över ett uppstickande bergskrön. Graven har på det sättet fått den välvda röseformen utan att man behövt använda så stora mängder sten. I de skilda rösena brukar man hitta en eller flera stenkistor, där den döde begravdes, täckt av rösets stenar. Numera är de ofta plundrade (även om skatterna var få), så flata hällar kan hittas lite varstans i röset. Även andra delar av rösena är ofta skadade eller omplacerade. I Partille är bland annat ett röse ombyggt till en gränssten. RAÄ-beteckningen och den exakta geografiska placeringen av röset i Partille kommun kan hittas på Riksantikvarieämbetets hemsida http://www.kms.raa.se/cocoon/fmis-public/search.html.

En traditionell röseskylt från RAÄ kan lyda:

"Rösen byggdes framför allt under bronsåldern, 1800-500 före Kristus. Rösena kan innehålla en eller flera gravar. Den döde lades i en kista av sten tillsammans med personliga tillhörigheter, så kallade gravgåvor. Om den avlidne var en man kunde han få med sig rakkniv, pincett och kanske ett vapen. Ibland brändes den döde och ibland begravdes liket obränt. Rösena användes ibland till begravningar under flera generationer. Under yngre bronsålder (1100-500 f Kr) brändes den döde och askan samlades ihop i ett lerkärl som grävdes ner i kanten av röset. Rösena är oftast runda till formen, men de kan också vara avlånga eller kvadrantiska. Som regel är de placerade på berg så de syntes på långt håll. Ofta finns det rösen på andra närbelägna bergshöjder. Kanske var det ett sätt att markera för andra att området var upptaget. Rösen finns i nästan hela södra och mellersta Sverige, både i inlandet och vid kusten, samt längs hela Norrlandskusten och så ock på den motsatta finländska sidan av Bottenviken, Kvarken, Bottenhavet och Ålands hav, tillika även längs Norges kuster. Arkeologin anser att bronsåldersfolket med dessa rösen levde i en gemensam kulturkrets. I Sydsverige och i Danmark byggde man gravhögar av torv, tekniken var annorlunda på grund av geografiska betingelser, men konstruktionen och tanken bakom densamma."

English: During the Bronze Age (1800-550 B.C.) they built many stone cairns in Partille. When the stone cairns were built, the valley was inlet of the sea. In the centre of cairn you often find a stone cist in which the dead person was laid. Many stone cairns are today in bad conditions.

RAÄ Partille 12:1

Svenska: Runt röse från bronsåldern på Brattefjäll, 105 m ö h. Det är är 10 meter i diameter och 0,8 meter högt, bestående av främst 0,4-1,8 meter stora stenar, varav flera hällar. Stenmaterialet är ovanligt kraftigt. Man har en mycket vacker utsikt från röset över Säveåns dalgång, mot väster ända ut till havet. Fornlämningen är försedd med skylt, men texten är borta.

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

RAÄ Partille 13:1

Svenska: Nästan runt röse från bronsåldern på Brattefjäll, 95 m ö h. Röset är delvis ombyggt till en gränssten. Vid 1919 års inventering hade röset varit avlångt med måtten 5,5 (längd) x 4 (bredd) och 0,5 (höjd) meter. Numera är röset oregelbundet och kraftigt ombyggt, närmast runt med 6,5 meter i diameter och 0,5 meter högt, bestående av i regel skärviga stenar 0,2-0,7 meter stora. Östra kanten är skadad i en sektor 4,5 meter långt och 1,5 meter in till bergsytan. I mitten av röset har man plockat ihop sten till ett gränsmärke med en rest sten 0,7 meter högt, 0,2 meter brett och cirka 0,3 meter tjockt, så att den får en tringulär form.

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

RAÄ Partille 14:1

Svenska: Runt röse från bronsåldern på Brattefjäll, 90 m ö h. Röset kallas för Stengubben och är 15-18 meter i diameter och cirka 2,7 meter högt (NÖ-SV), bestående av 0,3-0,6 meter ofta skarpkantade stenar som lagts likt en kalott över en bergsknöl, vilket gett röset en skenbar höjd och stor diameter med ringa stenmaterialåtgång. NV om röset går berget i dagen endast 0,7 meter under rösets krön. I mitten är en kantställd häll, 1,4 meter lång, 0,6 meter hög och 0,2 meter tjock. Stenpackningen är kraftigt omplockad, särskilt i SV till ett djup av 0,5 meter. I mitten av röset har jägare plockat ihop sten till en härd. I väster är i röset en kallmurning 3 meter lång och 0,2-0,3 meter hög, bestående av 3-4 skift med 0,3-0,4 långa stenar. Möjligen kan rester av en kallmurning iakttagas i norra delen av röset. Fornlämningen är utmärkt med skylt och upplysningstext av Göteborgs arkeologiska museum (GAM, numera Göteborgs stadsmuseum).

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

RAÄ Partille 15:1

Svenska: Runt röse från bronsåldern öster om Brattefjäll, vid Lexbydalsvägen, 60 m ö h. Röset kallas för Solhöjden och är 7 meter i diameter och 0,6 meter högt bestående av 0,3-0,7 meter stora skärviga stenar. Södra kanten är skadad 1 meter in i röset. På mitten av röset finns en grop 0,5 meter i diameter och 0,3 meter djup.

• 
• 
• 
• 
• 

RAÄ Partille 16:1

Svenska: Runt röse från bronsåldern nordväst om berget Kåhög, 95 m ö h. Det är Partilles mest lättillgängliga röse. Från Kåhögs centrum åker man upp Bykällevägen ända fram till dess topp och vid parkeringsplatsen fortsätter man gåendes cirka 200 meter åt nordväst, förbi en fotbollsplan och en skogsbacke (barrträd). Utsikten vore vida, om inte bergskrönet hade varit så skogsbetäckt. Röset är 10,5 meter i diameter och 1,5 meter högt, bestående av 0,3-0,8 meter stora stenar. Röset är upplagt på en mindre bergsknöl, vilket ger det en skenbart stor höjd. Själva stenfyllningen torde vara cirka 1 meter tjock. På sydvästra delen ligger en häll, 1,5 meter lång, 0,4 meter bred och 0,2 meter tjock. Mot öster är stenar omplockade. En informationsskylt finns uppsatt, men texten av GAM (Göteborgs arkeologiska museum, numera en del av Göteborgs stadsmuseum) är fragmentarisk.

• 
  Utsikten mot RAÄ Partille 16:1 (även mot Kåhög, som är detsamma som RAÄ Partille 17:1) är från RAÄ Partille 22:1. Partille kommuns alla rösen ligger som ett band runt den forna havsviken, som numera är Säveåns dalgång, vari de flesta tätorter i kommunen hittas.
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

RAÄ Partille 17:1

Svenska: Enligt en arkeologisk inventering gjord 1919 skulle det på Kåhögs bergskrön ha funnits ett röse (120 m ö h, i så fall det högst belägna i Partille kommun), men vid en senare inventering gjord sommaren 1973 så kommenterades det i inventeringsrapporten att ”inga rester återstår”. Antagligen har det försvunnit genom ödeläggelse, men det kan också bero på att man ej återfann det. Flera av Partilles 7 rösen ligger mycket svåråtkomliga, så att man ibland undrar hur folk har tagit sig upp på bergen. Dock får man väl anse att röset har förstörts någon gång mellan 1919 och 1973. En sannolik teori är att någon boende nedanför bergskrönet har kastat ned stenen för att använda dem till husbyggen eller väganläggning. Kåhögs bergsstruktur är sådant att man med kärra kan hämta stenen precis vid bergsfoten. Bilderna visar berget Kåhög och då samtliga rösen i Partille kommun ligger vända mot den forna havsviken så kan man anta att röset har legat någonstans ovanför tätorten Kåhög (vilken har fått namn efter berget), vänt mot väster alternativt mot söder, där havsviken mötte land och berg.

• 
  Kåhög, sedd från väster
• 
  Kåhög, sedd från väster
• 
  Kåhög, sedd från söder
• 
  Kåhög, sedd från söder

RAÄ Partille 22:1

Svenska: Intill E20, alldeles sydväst om tätorten Jonsered vid den södra delen av Jonseredsmotet (Gamla Alingsåsvägen), finns ett lättåtkomligt (en avfartsväg upp till en mobilmast, gör att det är bara cirka 200 meters skogspromenad till röset, dock måste man parkera bilen vid en vägbom intill Jonseredsmotet) och säreget runt bronsåldersröse 85 m ö h. Röset är beläget på ett plant parti av ett bergskrön (med en vacker utsikt mot väster och norr) och har måtten 12 meter i diameter, 0,7 meter i höjd och består av mestadels av flata stenar 0,3-1 meter stora. Flera stenar är hälliknande, varav en i väster är 2 meter lång, 0,5 meter bred och 0,3 meter tjock. Det finns en tydlig kantkedja mot sydväst av 0,8-1,3 meter långa, 0,5-0,8 meter breda och 0,2-0,5 meter höga stenar. En detalj som gör röset säreget är mittblocket som är ett kullerformat flyttblock med måtten 4 x 2,5 meter och cirka 2 meter högt. Röset är delvis skadat, 7 meter långt intill mittstenen och 0,5 meter djupt, i den nordvästra-sydvästra delen.

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
  Utsikt från mobilmasten, mot Jonsered
• 
  Utsikt från röset
• 
  Utsikt från röset
• 
  Utsikt från röset