File:Finland Swedish Närpes Österbotten dialect old man SLS 2098 2006 325.ogg

Bondens guldålder

A: men takk vaare staatinas miedvärkan så vort e ju (.) he vort lett fö bondin (.) täide loånen va ju åp (.) jaa-a kansje itt follt tjuuvi oår men femton adärton oårs (.) å tå a- arbeta ju inflatjoonin (.) hande tiidin å jälft jälft uut ås all såm såm investiera hande tiidin I: mm-m A: så e vort bäre liiksåm lettan å lettan ti betaal täide loåneraatän[1] å räntår (.) så åp he viise va itt e na svoårt ti ti övärtaag (.) jool å skoog men ja börja huusbygg[2] tå å ja byggd öh vi byggd hison stugon öh gam- gamälstugon[3] vort rivi (.) he va ju tookåt he sku itt ha vuri I: jaa visst (.) så je e A: än tåli fiin fiin eh stuug itt na n- settna i grunden elå naonting men (.) on va faktist ruti i nedärsjt ståkkkvarvä så he sku ju ha ööh lagast nyya ståkkar ynjy (.) men (.) he va å me me just byggase å matriaale hande tiidin (.) å inflatsjoonin (.) he jieg noo ti fundär åp ti bygg nytt fö man veta ju inflasjoonin fungiera å fungiera å jälft uut ås just me tårdde å (.) så nyystugon[5] kåsta sjuttifemm tuusan mark (.) alltingg (.) i r- i räida penggar ja haa ju ieget värk försjtås å såga å å jåbba öh mest sjölv (.) ja haa noo na liegkarar [6] å tuurviis (.) men sjuttifemm tuusan tå fö än stuug (.) nittonhondrasjuttifyyr vort on fäärdi (.) tå jieg e e oår (.) tå tå sku on ha kåsta nitti tuusan samma stuug åp ätt oår jieg e I: jasså A: börja e stiig tennar tå I: sjo jaa A: allting (.) men tå (.) tå byggd ja å fö sviinän (.) börja me me sviinän (.) he va braa braa ööh braa priis åp sviintjöte hande tiidin å så ja börjaa börjaa me suggår haag iegen galt å haa tii tii elv tålv suggår å iegen galt å (.) å fieg unjefäär hondra smågriis i oåre ti ti fyöd opp å säli tå så he va än braa inkåmst (.) he va braa me tårdde å hande tiidin he va in grymt braa tiid tenn I: joo-o A: seksti sjutti å åtti men sedan sedan ha e ju liiksåm itt (.) såm ju nu jaag skådar a he ha itt vuri så så braa (.) fö bondin (.) nå ejentligen me me eeuu så vort e ju stoor ekånoåmisk he jie mytjy tibaakoåt (.) ekånååmist (.) fö männ däil öh foll inkåmstän unjefäär treti pråsent (.) men ja e ju gaambäl jaag å ja byövär itt skaff na nytt ja byövär itt skaff na nytt så jaag klaara me men ja ja ynkar täisje ynggär såm buri I: joo siekärt A: joo-o buri me me stoora stoora skoldar (.) hör di klaarar oåv hede syykiska me I: å räntår på in arin nivoå A: jåå (.) näj jaag je hoolest[7] takksam he ja fie va mie åp hande hande goldtiidin bruuk ja kall a

A: Men tack vare statens medverkan så blev det ju, det blev lätt för bonden. De där lånen var ju på, ja, kanske inte fullt tjugo år men femton aderton års. Och då a- arbetade ju inflationen den där tiden och hjälpte, hjälpte ut oss alla som, som investerade den där tiden. I: Mm-m. A: Så det blev bara liksom lättare och lättare att betala de där låneraterna[1] och räntorna. Så på det viset var inte det något svårt att, att överta jord och skog. Men jag började husbygga[2] då och jag byggde öh vi byggde den här stugan. Gam- gammalstugan[3] blev riven. Det var ju tokigt, det skulle inte ha varit. I: Ja visst. Så är det. A: En sådan fin, fin stuga. Inte sättnad[4] i grunden eller någonting men. Den var faktiskt rutten i nedersta stockvarvet, så det skulle ju ha lagats nya stockar under. Men, det var också med, med just byggandet och materialet den där tiden, och inflationen. Det gick nog att fundera på att bygga nytt för man visste ju inflationen fungerade och fungerade och hjälpte ut oss just med sådant där också. Så nystugan[5] kostade 75 000 mark, allting i r- i reda pengar. Jag hade ju eget virke förstås och sågade och, och jobbade mest själv. Jag hade nog några lejkarlar[6] också turvis. Men 75 000 då för en stuga. 1974 blev den färdig. Då gick det ett år. Då, då skulle den ha kostat 90 000, samma stuga. På ett år gick det, I: Jaså. A: började det stiga där då, I: Ja. Ja. A: allting. Men då, då byggde jag också för svinen. Började med, med svinen. Det var bra, bra bra pris på svinköttet den där tiden också. Så jag började, började med suggor hade egen galt och. Hade tio, tio, elva, tolv suggor och egen galt och. Och fick ungefär hundra smågrisar i året att föda upp och sälja då. Så det var en bra inkomst. Det var bra med sådant där också den där tiden. Det var en grymt bra tid där! I: Ja. A: -60, -70 och -80. Men sedan, sedan har det ju liksom inte, som ju nu jag ser det, det har inte varit så, så bra för bonden. Och egentligen med, med EU så blev det ju stor ekonomisk. Det gick mycket bakåt, ekonomiskt. För min del föll inkomsterna ungefär trettio procent. Men jag är ju gammal jag och jag behöver inte skaffa något nytt. Jag behöver inte skaffa något nytt så jag klarar mig men jag, jag ynkar de här yngre som börjar. I: Jo, säkert. A: Ja, börjar med, med stora, stora skulder. Hur de klarar av det där psykiska med. I: Och räntor på en annan nivå. A. Ja. Nej, jag är holest[7] tacksam att jag fick vara med på den där, den där guldtiden brukar jag kalla det.

[1] lånerat ’avbetalning på lån’ [2] husbygga ’bygga hus’ [3] gammalstugan ’det gamla huset’ dvs. huset som fanns tidigare [4] sättnad ’hopsjunken’ [5] nystugan ’det nya huset’ [6] lejkarlar ’lejd arbetskraft’ [7] holest ’väldigt’, 'mycket'

— in: https://sls.finna.fi/Record/sls.SLS+2098_2006%253A325