File:Finland Swedish Saltvik Åland dialect 1962.ogg

Fartygsbygge

PHS: Nå: hur börja de gå på: senn? Byggdes ... hur många fa:rty:g ha de byggtes hä:r? CJJ: Ja:. OVJ: Ja de byggdest int va ja ve:t fle:ra enn de dä:r sjeppe int. CJJ: Ja:, men sidu de byggdes hä:r i Ne:s senn. OVJ: Jo: de hä:r i Ne:s de bygge som he:t Saltviksfjä:rden, de byggdest ju … CJJ: Ja:, ta:1 åm de: nu då:. OVJ: Ja:, de va så: att de bildast ju ett rederi: me de där Ne:sbår. Åja: va huvvureddare i de:, å å sme:d, på de: fa:rtyge. Men senn tjö:ptes de inn frå:n Vi:kingbo:lage ett såm hetär Sve:a, ett bra: sto:rt sjepp, å å de: miste riggen he:r nårr i Kvarken å, å så kåm de hi:t u:tan rigg. Vi tjö:pte de å bukse:ra de hi:t. Å i de: va ja åkkså sme:d, men ja va int huvvureddare i de: u:tan de va e:n Albärt Ja:nssån såm va huvvureddare i de:. Sme:d va ja i de: å:. Å så tjö:ptes de: ett eldre fa:rty:g frå:n Vå:rdö såm vi to: messtrena ifrå:n å alla rö:rliga de:lar såm kuna annvendas å, to: vi till de där Sve:a. Å vi se:gla ju fle:ra o:r å de jekk me:ra bra: å, å senn såldes de fa:rtyge ti en Annselm Sunnman i Mariehamn åm han e tjennd, hann tjö:pte de senn hann, utav åss. Men så då: jekk de så trå:kit, att han va ingen rikti kunni ka:r utan han jo:rde ett li:te ha:väri å. Å så: va ... hadd han lass på tjö:l å så tenkte han att han sku försö:ka få: de dä:r laste:garn ti de:lta: i remåntten, så att han stanna i Mariehamn å låssa åpp de dä:r he:la lasten, plankår å va han nu hadde å å: fo:r ti Åsbo me me fa:rtyge, å sku då: jö:ra en övärha:lning de:r å få: e bettre, på på bekåssna:d uta:v de dä:r lasten, laste:garn ellär hu:r de nu va:. Men Ny:lunn va: assura-... assuradö:r han för för den dä:r firman så att de jekk så till att när lasten va: på kajjen i Mariehamn, så så hy:rde han ett annat fa:rty:g. Lasta han inn teba:k fö:rde dåm bårtt e å. Å Sunnman kåppla dåm bårtt, så att han fikk int en mark hellär. Jo: så jekk de: till. PHS: Ne: nå ni kan ju liksåm beretta li:te me:r åm sjelva fa:rty:gsbygge så dä:r, satt dåm åpp varv å sli:p å? Ve:t ni nånting åm de:? CJJ: Du kan ... De va så att de hä:r Ne:sbår såm byggdes hä:r i vå:r by: så va nestans alla böndär de:le:gare i. Å på hösten nä:r de sku börj byggas så fo:r man i sko:gen å le:ta kro:kar å röttär å allt möjlit sån dä:r å passa u:t värk å allt så dä:r, å senn tjö:rde man på vintärn di:t de å senn, men senn va de ... denn ti:den så va de mest bara kra:nså:gning, de va tungt arrbete. De sku va två: mann ne:re å e:n åppe på den dä:r kra:nså:gen, de va tungt arrbete men de va denn ti:dens se:d, si: man visst inga bettre. Men att kansje du kan beretta senn åm dåm dä:r andra sku:tåna de:r såm byggdes åkkså hä:r i Ne:s å ... OVJ: Jo den dä:r E:rikssån, snikkarn, hann va byggmestare hann å. Å han byggde för e:gen de:l tvo: jaktär, såm han senn ... han hadde ju påjkar såm kuna se:gla å. Men att dåm hadde då:li sy:n, så att dåm kuna int fo:rtsetta, dåm hadde någe fe:l på sin sy:nförmå:ga så att att dåm såldes å. Men senn bygg-... va han byggmestare för tri: galja:sär, jo:.

-Nå hur började det gå på sedan? Byggdes ... hur många fartyg har det byggts här? -Ja det byggdes inte vad jag vet flera än det där skeppet inte. -Ja, men ser du det byggdes här i Näs sedan. -Jo det här i Näs, det bygge som heter Saltviksfjärden, det byggdes ju. -Ja, tala om det nu då. -Ja, det var så att det bildades ju ett rederi med det där Näsborg [namn på en tremastad slätskonare]. Och jag var huvudredare i det, och smed, på det fartyget. Men sedan köptes det in från Vikingbolaget ett som heter Svea, ett bra stort skepp, och det miste riggen här norr i Kvarken, och så kom det hit utan rigg. Vi köpte det och bogserade det hit. Och i det var jag också smed, men jag var inte huvudredare i det utan det var en Albert Jansson som var huvudredare i det. Smed var jag i det [rederiet] också. Och så köptes det ett äldre fartyg från Vårdö som vi tog masterna ifrån och alla rörliga delar som kunde användas också tog vi till det där Svea. Och vi seglade ju flera år och det gick mera bra, och sedan såldes det fartyget till en Anselm Sundman i Mariehamn om han är känd, han köpte det sedan han, utav oss. Men så då gick det så tråkigt, att han var ingen riktigt kunnig karl utan gjorde ett litet haveri. Och så var ... hade han lass på köl och så tänkte han att han skulle försöka få det där lastägaren att delta i remonten [:reparationen], så att han stannade i Mariehamn och lossade upp det där hela lasten, plankor och vad han nu hade och for till Åbo med fartyget, och skulle då göra en överhalning där och få det bättre, på bekostnad av den där lasten, lastägaren eller hur det nu var. Men Nylund var assuradör [:försäkringsgivare] han för den där firman så att det gick så till att när lasten var på kajen i Mariehamn, så hyrde han ett annat fartyg. Lastade han in tillbaka, förde de bort det. Och Sundman kopplade de bort, så att han fick inte en mark heller. Jo så gick det till. -Nej nå ni kan ju liksom berätta lite mera om själva fartygsbygget så där, satte de upp varv och slip och? Vet ni någonting om det? -Du kan ... Det var så att det här Näsborg som byggdes här i vår by så var nästans alla bönder delägare i. Och på hösten när det skulle börja byggas så for man i skogen och letade krokar [krokigt virke] och rötter och allt möjligt sådant där och passade ut virke och allt så där, och sedan körde man på vintern dit det och sedan, men sedan var det ... den tiden så var det mest bara kransågning, det var tungt arbete. Det skulle vara två man nere och en uppe på den där kransågen, det var tungt arbete men det var tidens sed, se man visste inget bättre. Men att kanske du kan berätta sedan om de där andra skutorna där som byggdes också här i Näs och ... -Jo den där Eriksson, snickaren, han var byggmästare han också. Och han byggde för egen del två jakter, som han sedan ... han hade ju pojkar som kunde segla. Men att de hade dålig syn, så att de kunde inte fortsätta, de hade något fel på sin synförmåga så att de [jakterna] såldes. Men sedan bygg-... var han byggmästare för tre galeaser, jo.

— in: https://sls.finna.fi/Record/sls.SLS+2269_1962%253A12