File:Byxor av brunaktigt grå eller olivfärgad yllerips eller kamlott. Tillhört Karl X Gustav(1622-1660) - Livrustkammaren - 28263.tif

Svenska: Byxorna är av relativt snäv, rak modell. Då tygets vådbredd räckt till bra, har man endast behövt klippa 4 stora stycken utan skarvar till byxorna. Dessa har sytts ihop med raka sömmar i sidorna och upptill har de ca 22 cm långa ficksprunden placerats. Fram- och baksömmarna har sneddats något. Fram är ett knappt 35 cm långt sprund, vari en ca 30 cm lång knäppslå sytts. Denna har 12 knapphål. På höger framsida sitter de 12 små knapparna,som är lika dem som sitter i jackans krage. Upptill är byxorna fastrynkade vid en 125,5 cm lång linning, som sytts av 3 stycken (baktill har man skarvat i ett mindre stycke). I linningen sitter framtill på höger sida två större knappar (d: 2,3 cm) överspunna med silvertråd.Linningen, som är 5,5 cm hög framtill och 4 cm hög baktill har alla 4 metallhakarna kvar på sina ursprungliga platser. Av dem är 3 nedstuckna genom ylletyget och ovanpå detta har man sytt en liten sidenlapp (2x1,5 cm) som kastats fast som förstärkning. Den 4:e haken går däremot genom det lilla tränsade hålet vid urfickan på vänster sida framtill, då haken sitter fast i dennas foder. Den är fastsydd med grovt, brunt silke. På baksidan av knapphålen i linningens vänstra framkant har man satt en grå sidenlapp (ca 8,5x5 cm). De stora linningsknapparna påminner om fröhus (och är överdragna med nätliknande sömnad med 2 och 2 vita silkestrådar med högertvinnade silverlan i 10 sektioner och 4 och 4 tunna gula silkestrådar med högertvinnade guldlan lagda slätt däremellan, överst sitter en liten krepin som avslutning).Knäppslån är på baksidan fodrad med kamlott, själva byxkanten framtill med moiréfodret.Knapphålen i slån fram är sydda med ca 8 tr/cm med gråbrunt högertvinnat silke över 1 tråd. Ficksprund, knäppslå och framkant är skodda med ripsband i samma färg som dräkten (19 inslagstr/cm). Byxorna är fodrade med vit linnelärft (22x20 tr/cm2) som numera dock är mycket smutsig. Benen är nertill skodda med en 6,5 cm bred snedremsa av yllekamlotten, som framskymtar som en smal passpoal på rätan. (Den har sytts fast med glesa förstygn med lintråd såväl 0,3 cm som 1,5 á 2 cm från kanten).Vid hopsyningen har man lagt höger bakstycke över vänster och (med förstygn) smygsatt sömmen ett par mm från kanten. Framtill, nedanför sprundet, har höger stycke sytts ovanpå vänster på samma sätt och likaså i den inre bensömmen har höger framstycke sytts på höger bakstycke. Det vänstra benets framstycke har i benets (inre) sneddade söm lagts på bakstycket. De 2 sidsömmarna har däremot (liksom på jackans ärmar, fastän betydligt skickligare här) smygsytts samman, ty här ligger också snörmakerier av 6 cm bredd på vardera stycket och bildar alltså tillsammans en 12 cm bred garnering, som sträcker sig från ca 3 cm nedanför linningen och nedåt till ca 8 cm ovanför nederkanten (eller till en sammanlagd längd av 52 cm).Byxorna är dessutom garnerade med bandrosetter av 3,2 cm breda band med silverlan, guldtråd samt silke i brunt, svart och grått i varpen med inslag av silvertråd (silverlan tvinnade åt höger över vitt silke). På varje framstycke sitter nu 6 rosetter med 4 öglor i en övre, mot mitten något sluttande, rad om 4 st och därunder 2, placerade närmare sprundet. Ev. har det funnits ytterligare 5 st rosetter på varje framstycke av de otydliga spåren att döma. Vid varje byxben sitter rosetter - här dock av ett bredare (3,5 cm brett band) med rikare guld- och silverinslag och 5 öglor i varje rosett. De är 14 st, d.v.s. 7 i en horisontell rad på varje ben. Ursprungligen har det funnits fler rosetter på byxorna, man kan skönja spåren efter ännu ett antal, men det kan ju också tänkas att rosetterna placerats om och att antalet då ej behövt utökas. Emellertid omtalar 1671 års inv. 39 guld-, silver- och grå silkesband, varför man kan antaga att ursprungsantalet borde ha varit minst 40 st. (Nu finns endast 26 st). I byxornas foder på höger framsida har strax nedanför linningen ett fyrkantigt hål bränts ur.