File:Byxor av svart oskuren sammet. Tillhört Karl X Gustav (1622-1660) - Livrustkammaren - 69827-negative.tif

Svenska: Byxorna är av samma tyg och har samma broderi som tröjan. De är av rak modell och består i huvudsak av 4 stora stycken med raka sömmar i sidorna och sneddade sömmar framtill och baktill. Mitt fram finns det ett 35 cm långt sprund med en 28,5 cm lång knäppslå med 12 knapphål. Upptill har byxorna en 5-4 cm bred linning skarvad av 4 bitar, den går i motsattriktning av tyget mot byxorna i övrigt. Numera finns 4 st hakar av silver kvar, men intryck i sammeten visa att det ursprungligen varit 8 st (vilket också stämmer med tröjans 8 tampar). Linningen knäpps med 2 knappar (d: 1,8 cm) klädda med svart tagel samt 2 st (5 cm långa) knapphål. Linningsknapparna är träkulor omspunna med 2 och 2 vänstertvinnade tageltrådar som lagts i koncentriska cirklar. Invändigt är linningen förstärkt med grov linnelärft (22x20 tr/cm2).
I sidsömmarna har 22 cm långa sprund lämnats öppna för byxfickorna. Ficksäckarna är av linnelärft som stofferats med samma brokadfoder som tröjan. Varje ficka består av 3 brokadbitar. De 2 stora fickornas djup är 36 cm till överkanten, den lilla fickan på högersida, c:a 18 cm från kanten mitt fram, har ett 11,5 cm långt sprund. I linningen finns som vanligt en liten urficka på vänster sida fram, placerad mellan 10 och 25 cm från framkanten räknat och ca 14 cm djup. Den är sydd av finare linnelärft (28x25 tr/cm2). Genom dess hål har den första haken trätts. Först ca 5 cm nedanför linningens nedre kant börjar knäppslån, som blott är synlig 1,5 cm utanför byxkanten. Dess 12 knapphål, 2,5 cm långa, är sydda medca 9 stygn/cm med svart högertvinnat silke. De 12 knapparna på motsatta sidan är bara 0,9cm i diameter. De finns alla kvar. De är sydda med svart silke "tät nätning". Knäppslån är fodrad med svart taft (84x35 tr/cm2, den saknar avgränsad stadkant). Skoningen i sprunden liksom på tröjans ärmar utgörs av svart rips. Byxorna har vid knäna också försetts med styvnad av grov linnelärft (10x10 tr/cm2).
Byxornas broderi är utfört i en ca 13,5 cm bred vertikal kantbård på fram- och baksidorna utefter sidsömmen, som även försetts med en ca 2,5 (ev.3) cm bred svart, knypplad spets. Efter ett mycket smalt bandformat mellanfält av oregelbunden form (ca 1 cm brett) följer så en ny bård, 12 cm bred, som går i vinkel nedtill vid lårens yttersidor. Bården sträcker sig ej ända ned till byxkanten utan följer tygets trådraka randning, så att man längst ned fått ett kilformigt broderiparti (vilket ju beror på att byxornas nederkant sneddats) som blott är 5 cm högt utåt i hörnet, där den vertikala kantbården kommer ned, men ca 9 cm högt inåt. Byxornas mest kilformiga parti är ej försett med något broderi. I nederkanten har en fin spets suttit (den är nu mycket defekt).
Man har alltså först klippt till plagget och känt till hur man skulle sammanfoga dess olika delar innan man gjorde dekoren. På byxorna syns i fodret, på insidan, spår efter fastsydda bandrosetter. I 1671 års inv. angives att det skulle finnas silver- och silkesband häftade i rosor framtill. Det synes som om det skulle varit 5 på varje sida, ordnade i en övre horisontell rad med 3 och är under 2. Intet mellanfoder finns i byxorna. På insidan sitter ett foder av vit linnelärft (25x24 tr/cm2). Byxorna har en bit urbränd i linnefodret på vänster sida fram. De är i fodret med bläck märkta: N 57 (= nr i 1789-90 års inv.).