File:Sadel, bocksadel, norra Europa, 1500-talets första hälft - Livrustkammaren - 79239-negative.tif

Svenska: Sadel av trä beslagen med graverade benplattor. Stommen ursprungligen klädd med läder under de limmade benplattorna och på undersidan fodrad med icke absorberande näver. Hög frambom med en ursprungligen framåt rullad volut som bildar sadelknapp. Frambom och bakbom förenade med mjuk svängd sits utan markerad övergång. Bakbom i form av två uppstående, rundade sittblad, på utsidan klädda med läder. Även frambommens utsida bär spår av att ha varit läderklädd. Graverad ornering i form av djur- och växtornament samt två kvinnofigurer klädda i en vid draperad klänning med markerad midja, rundad urringning och huvudbonad samt ett kors runt halsen. Den ena kvinnofiguren är framställd med ett fyrfota djur med halsband (iller/hermelin?), den andra med en drake. På vardera sidan om sätet är ingraverat en större drake, medan sittbladens yta täcks av en stor fågel, troligen en örn. Nedanför sittbladen växtornament. Orneringen bär spår av röd och grön färg, bl a på kvinnans klänning, vilket tyder på att linjerna tidigare varit ifyllda (jmf de två bensadlarna i Wallace Collection A407-408) . En rektangulär, 55 mm lång skåra, på var sida i sadelns nederkant, för sadelgjord eller stigläder. Under den bakre bommen ett flertal borrade cirkulära hål för fäste av ridtyg etc., vilka på den högra sidan senare delvis blivit igensatta med järntener. Sadeln synes blivit restaurerad/lagad, varpå en på den högra sidan längsgående spricka i träet fästs ihop underifrån med breda järnbeslag. Den högra sidan är också påtagligt mer skadad än den vänstra, med järnbeslag och tener i varierande storlek som spikats genom benplattorna. Benplattor saknas på båda sidor, och i synnerhet i nederkanten på den högra sidan och på voluten. Framtill fästat med järntener ett handtag av läder. På sadeln en numera delvis oläslig påskrift slutande med "... psala I B" (Johannes Buraeus 1568-1652?).
Sadeln tillhör en typ av medeltida rikligt dekorerade sadlar. Sadeltypen som sådan har utförligt behandlats i ett arbete av Julius Schlosser från 1894, kallat "Elfenbeinsättel des ausgehenden Mittelalters". Dessa sadlar var i regel för sköra för att användas i strid, eller i dagligt bruk, och form och dekoration tyder på att de var praktföremål avsedda för långsamma finare hästar ("dragdjur" enligt Schlosser) vid olika högtidligheter, även om de då och då även brukades för annat. Bensadeln har i inventarier betecknats som "moskowitisch"- och har mer gemensamt med den fria och lätta bocksadel som användes av ryttarfolk som sarmaterna än med den för tiden vanliga s.k. "Krippensattel", där ryttaren satt som i en stol. Schlosser uppräknar här i sin studie 21 bevarade sadlar, men sedan dess har ytterligare några upptäckts i samlingar runt om i världen. Sadlarna, klädda med elfenben, ben eller horn, och vanligen försedda med skulpterad eller som i Livrustkammarens fall, enklare graverad/ristad dekor, verkar ha varit särskilt förekommande under medeltidens senare del, och de flesta troligen av nordtyskt ursprung.